Autoklaver används vanligen när något måste bli riktigt rent. Tatueraren som återanvänder nålar kan behöva en autoklav. Tandläkaren har ofta en bordsautoklav för rengöring av instrument mellan behandlingarna. I hemmiljö är det kanske inte lika vanligt men värt att tänka på är ändå att en vanlig tryckkokare för hushållsändamål faktiskt också är en sorts enkel autoklav.
Redan 1789 uppfanns autoklaven av en mikrobiolog som arbetade hos Louis Pasteur i Frankrike. Då upptäcktes att hög temperatur och högt tryck var ett effektivt sätt att ta död på bakterier av olika slag. För livsmedelsändamål kan det handla om att förhindra att maten ruttnar, den konserveras i stället och får mycket lång hållbarhet. I laboratoriemiljö är det mer en fråga om att få vissa produkter och substrat fria från bakterier.
Hur går det till?
En autoklavering av någonting inleds vanligen med att godset paketeras i särskilda påsar och sedan placeras i den cylindriska trumman. Locket sätts på och autoklaven hettas upp till övertryck. Vattenånga tränger in i påsarna och steriliserar det som ligger inuti. Tiden för den här processen styrs av hur hög temperatur man väljer och vilket resultat som önskas. Vid 121 grader krävs 15 minuters autoklavering för sterilitet.
Efter avslutad autoklavering måste godset torka. Först då blir nämligen påsarna helt täta igen, vilket säkerställer att skalpellen, förbandet eller vad det kan vara som ligger i påsen förblir sterilt så länge påsen är hel. Inom vården är det också vanligt med så kallad avfallsautoklavering, vilket innebär att engångsartiklar som pipetter, injektionsnålar eller provtagningskärl måste gå igenom processen innan de får kastas. Detta är naturligtvis för att undvika att eventuella smittor eller spårämnen sprids vidare.
Autoklavering anses allmänt som en miljövänlig metod och den fungerar bra ihop med sådant material som används i påsar och emballage för sådant som ska steriliseras. Det är inte helt enkelt att hantera autoklaver. Det handlar om het vattenånga, högt tryck och gods som måste packas och lastas på rätt sätt, så inledande utbildning behövs alltid. Mellan varje körning ska också autoklaven kontrolleras vad gäller tryck och temperatur så allt fungerar som det ska.
Vilka modeller finns?
Det finns autoklaver i mängder av olika storlekar och utformningar, men grundprincipen är densamma oavsett om man lastar från sidan eller uppifrån, eller om den är av liten bordsmodell eller trettio meter lång i industrihallen. I industrin används de främst i processer med kompositmaterial som kräver högt tryck och hög temperatur.
En autoklav är att betrakta som en avancerad tryckkokare och det finns mängder av olika modeller på marknaden för olika ändamål. Det går att sterilisera många olika produkter samtidigt i en och samma körning och processen tar effektivt bort mikroorganismer och bakterier.